2018 > 07

Mamma i Pakistan 1990 Mamma i Pakistan 1990
Tvekade länge inför detta inlägg. Har aldrig haft för avsikt att föra vidare sorg eller bekymmer i livet, men eftersom pappa fick en tribut efter sitt avslut i mars finns det anledning att även ge min mor ett sista tack.

 Exakt tre månader och tre veckor efter pappas död så somnade även min mamma in stilla den 28 juni. Hon blev "bara" 82 år men fick minst sagt ett rikt liv.

 Föddes 14 maj 1936 i Arvika i Värmland som lillasyster med tre äldre och en yngre bror. Växte upp på landet men tvingades flytta med familjen till Göteborg i tonåren. Bodde trångt och jag minns att hon berättade att hon var rädd att skolkamraterna skulle se att det var hål på hennes skor, så hon lyfte fötterna försiktigt när hon gick. 

 Som uppasserska till personalen på ett hotell i Göteborg så träffade hon pappa som var servitör och eftersom "jag" kom i vägen så hann hon aldrig skaffa sig någon utbildning. Något hon dock tog igen när jag var i tonåren. Minns att hon både läste om grundskolan och gymnasiet och utbildade sig till socionom. Hann under utbildningen med ett besök i dåvarande Leningrad (Sankt Petersburg idag) och minns att ryska alfabetet satt på väggen på toa för tränings skull. Hade även en rullbandspelare som gick flitigt; "Orok nomer adin" (Kapitel 1?) 

 Arbetade sedan under resten av sitt yrkesliv som socialassistent och hjälpte människor av alla de slag. Minns att hon ibland även tog ur egen plånbok när hon inte "fick lov" enligt reglerna att hjälpa ekonomiskt. Sista åren satt hon på polishuset i Göteborg och hjälpte till med flyktingärenden och andra svåra fall. 

 Pensionen blev dock en svår tid. Att inte vara behövd eller få uträtta något viktigt var en tung insikt och hon blev dessvärre både deprimerad och sjuk. Flyttade ner till Småland för sju år sedan för att vara närmare oss barn men hälsan försämrades och hennes kropp orkade inte längre.

 Mamma älskade böcker (MC och Merkurius i Tvillingarna) och var ständigt omgiven av högar med tidningar, tidskrifter och böcker av alla slag. Läste redan under min barndom mycket science-fiction och var nyfiken på det mesta av ockult natur. Även resor blev en stor passion (Jupiter i Skytten) men då jag var utflugen blev det oftast med mina nio år yngre syskon. Ridäventyr till nordnorge, Läsö, Danmark, Kreta och Rhodos, där de bjöd med mig för att fira mammas 50-årsdag 1986. En minnesvärd resa blev Indien och Pakistan 1990, där fotot är taget. 

 Med sin Måne i Vattumannen var hon alltid beredd att stötta och hjälpa till men hon gav mig även en villkorslös frihet att själv stå på egna ben utan varken fördömande eller kritik. Kan inte ens minnas att hon kritiserat något av mina idiotiska val och beslut. Tvärtom gjorde hon alltid sitt bästa för att stötta och hjälpa till i tider av svårighet. Både ekonomiskt, praktiskt och känslomässigt. Hon fixade min första egna lägenhet, skaffade min första begagnade bil och ifrågasatte aldrig när jag behövde pengar. 

 Mamma hade ett rymligt hjärta och jag tror att jag hade en stor plats även då mina besök blev mer sällsynta. Vi pratade nästan dagligen i telefon under hennes sista år och ofta lite värmländska som gjorde henne på gott humör. "Haffö da", "Ä ru pöcka?"

 Ja, nu får du vila ut och träffa de dina igen. Ett ljust minne lämnar du efter dig och ett arv av allvarlig insikt om alla människors lika värde. Jag var alltid lika stolt över dig som barn. Även när mina klasskamrater trodde du var indian för ditt långa hår och dina enorma flätor.   

Tack Mamma, "we´ll meet again" 
Läs hela inlägget »